macae

Hur ska man hantera sina känslor när man dejtar? Hur ska man gå till väga i början? Hur på ska man vara och alla sådana saker från början. Det är sådant jag undrar från gång till gång och varje gång man dejtar någon ny. Man vill inte vara för mycket men inte heller för lite, man vill bli uppmärksammad men inte heller det för mycket eller för lite. Så många frågor och det är alltid något som verkar krångla till det varje gång.

 

Jag dejtar A som bor väldigt långt ifrån mig. Vi har pratat två gånger i telefon sen jag kom hem från honom. Innan så haglade samtalen och allt var supermysigt. När jag åkte hem så hördes vi inte en enda gång den dagen för ca tre veckor sedan. Inte heller senare under veckan och förklaringen att man inte gillar att prata i telefonen kom.

 

I början så var det annorlunda och så kan det ju vara såklart. Allt är nytt och spännande. Men sen efter då? Hur ska man bete sig? Jag försöker att inte vara för mycket men samtidigt så saknar jag ju honom och vill höras. Då får jag höra att jag är tjatig som frågar lite gång till gång "när har du tid att prata?". Sedan säger man att det är på skoj.

Han har blivit mer tillbakadragen och jag mer på, på grund av detta. Jag har förklarat för honom att för mig blir det jätteknasigt när han ville prata ofta förut och nu inget alls. Jätteknasigt känns det. Han säger att han förstår och ännu en vecka susar förbi. Jag kan förstå om en är trött så en jobbar skift och nätter och knasiga tider. Men någon gång.

 

Så har jag känt mig så himla fel hela tiden i allt ja gör. Hans brist på kommunikation gör ju att jag tappar fattningen och känner mig som en klängapa när jag bara vill få ett litet samtal. Så blir jag så himla trött och utmattad också utav det hela. Inatt sov jag väldigt dåligt och är helt utmattad idag psykiskt.

Så jag har ställt ett ultimatum. Den här veckan ut får han på sig att steppa upp det hela och sker ingen förändring alls så får det vara. Då skulle han ringa igår men det blev inte av för en kompis kom förbi. Vänner får man ju ha men kanske tala om för vännen att en kan komma senare el liknande.

Imorse kände jag mig helt off, trött och ledsen. Så har jag skrivit till honom då det är enda sättet att få tag på honom att om han inte skärper sig så säger jag hej då. Det är det svåraste för mig och jag kommer vara ledsen ett tag efter. Men det är nödvändigt.

Hur länge ska jag orka må såhär och hur länge ska jag ta hans tystnad och bara att vi hörs i text? Det kanske inte är så farligt? Är jag för hård? Jag känner mig som en så himla dålig kvinna när jag står upp för mig och vad jag behöver. Som att jag gör fel fast det är det rätta.

Jag har inga förvätningar att han ska bättra sig och är beredd att förlora honom mot min vilja. Men vad mer kan jag göra? Jag orkar inte mycket mer i känslor i det här. Jag är så trött hela tiden och längtar.

Att det ska krångla i dejting för mig varje gång. Jag vill upplev när det går smidigt hela vägen fram till mål där man inleder en relation. Sen så finns det ju alltid saker som spelar in och så man drar inte jämt alltid. Men det är en annan sak.

Det är inte lätt att vara i dejtingstadiet ska en veta.